Blogg · Inlägg 1 · 2024 och 2025
Hur det började
Hur jag under föräldraledigheten började programmera på riktigt igen, och varför de första försöken med en barnbok hamnade i byrålådan.
Publicerad den
- 2022Jag börjar programmera igen, i liten skala.
- Mars 2024Min son föds.
- 2024Föräldraledighet. Jag programmerar på riktigt igen, och idén kommer för första gången.
- Jan. 2025Den första barnboksprototypen.
- April 2025Andra försöket. Det heter redan SagaLino.
- Dec. 2025En nalle med glasögon ser nästan likadan ut överallt.
- Sommaren 2026Bagger Wuff.
2022: lite kod igen
2022 började jag programmera igen, först i liten skala. Några verktyg till jobbet, några skript. Med AI-verktygen gick det plötsligt mycket fortare än förr, och det var riktigt roligt igen.
2024: föräldraledighet
I mars 2024 föddes min son, och jag var föräldraledig. En del av tiden var vi i Frankrike.
Då började jag programmera på riktigt, nästan varje dag. Och då kom idén för första gången, den som senare blev Sagalino.
Jag programmerade mest när lillen sov. Ibland också när han inte sov.
Det första jag byggde
Mitt första projekt var en babyvakt. Över sängen hängde en kamera, och med några sekunders mellanrum tittade en AI på bilden och skrev ner hur min son låg just då. Där stod till exempel ”The baby is positioned on its back”, med klockslag. Jag kallade det ”Baby Roll Live”.
Ingen behövde det, han låg ju tre meter ifrån mig. Men det var första gången jag själv byggde något med bild-AI, och det fungerade redan första kvällen.
Då märkte jag hur bra AI:n kunde läsa bilder. Efteråt ville jag veta om den också kunde måla bilder där ett barn känner igen sig. Kort därefter började jag med en barnbok vid samma köksbord.
Januari 2025: KidsBook Creator
Den äldsta versionen jag har kvar är från den 3 januari 2025. Då var vi redan tillbaka i Hamburg. Den hette ”KidsBook Creator”, var helt på engelska och hade fyra steg: figur, berättelse, scener, förhandsvisning. Berättelsen kom från en textmodell, bilderna från DALL·E 3.
Instruktionerna till AI:n skrev jag om hela tiden. I en av dem står ”maintaining exact same character design”. Den höll sig sällan till det.
Berättelserna var redan ganska bra. Med bilderna hade jag ett problem som jag länge inte fick bukt med: Figuren såg olika ut på varje sida. Ibland hade barnet rött hår, ibland brunt, och jackan hade en ny färg varje gång.
April 2025: andra försöket
I april försökte jag igen, den här gången som en riktig webbapp på tyska. Den hette redan SagaLino och hade tolv steg från titeln till den färdiga boken.
Det såg redan ut som en bok, men så som den var hade jag inte velat trycka den åt någon. En barnbok från Sagalino lever på att barnet hittar figurerna eller sig själv på varje sida. Om någon plötsligt ser annorlunda ut på sidan fem märker barn det direkt.
December 2025: en nalle med glasögon
Över jul tog jag fram den gamla sidan igen och byggde om den helt. Då blev två testböcker till om en liten nalle som lär sig använda pottan. För första gången såg figuren nästan likadan ut överallt.
Egentligen hade jag kunnat fortsätta där. Men det var vår första förskolevinter. Min son kom hem med varje infektion från förskolan, jag fick alla och låg ganska länge i sängen. Projektet hamnade i byrålådan igen. Då och då provade jag en ny bildmodell och stängde sedan lådan igen.
I nästa inlägg handlar det om varför barnböcker överhuvudtaget sysselsätter mig så. Hur byrålådan till slut gick upp sommaren 2026 kommer i inlägget efter det.