Sagalino

Bildstil

Personlig barnbok i ligne claire

Konturer av samma tjocklek, platta färger, ingen skuggning. En stil som vid första anblicken verkar enkel och just därför är särskilt svår att teckna.

Läs hela sagan gratisSamma stil genom hela bokenE-bok 57 kr

Exempelbild i stilen Ligne claire
Skarpa konturer och platta färger, i fransk-belgisk tradition
Ursprung

En stil äldre än sitt namn

Ligne claire, ”den klara linjen”, är teckningsstilen i den fransk-belgiska serieskolan. Hergé, egentligen Georges Remi, formade den från 1929 med Tintins äventyr, först i tidningsbilagan Le Petit Vingtième och från 1930-talet i albumen på Casterman.

Ändå fick stilen inget namn förrän årtionden senare. 1977 myntade den nederländske tecknaren Joost Swarte begreppet klare lijn, som på franska blev ”ligne claire”. Fram till dess hade saken inget namn, bara en skola: Brysselskolan kring Hergé, dit också Edgar P. Jacobs och Bob de Moor hörde.

Samtidigt uppfann Swarte motsatsen. Atomstilen (atoomstijl), uppkallad efter Atomium på världsutställningen i Bryssel 1958, beskriver den rivaliserande skolan i Marcinelle kring tidskriften Spirou: en friare och mer dynamisk linje, med lån från amerikansk populärkultur. Den som talar om den klara linjen ställer den alltid mot den.

Det som gör stilen speciell är en spänning: förenklade figurer, som i en tecknad film, mot noggrant dokumenterade och realistiskt tecknade miljöer. Därför får man intrycket att berättelsen utspelar sig på en verklig plats.

Vilka som formade stilen

Namnen bakom stilen

  • Hergé (Georges Remi)

    Tintins äventyr, album på Casterman, 1929

    Han grundade stilen. Hans jämna kontur och platta färg blev förebild för en hel skola, långt innan stilen hade ett namn.

  • Edgar P. Jacobs

    Blake & Mortimer

    Medlem av Brysselskolan kring Hergé. Han visade att den klara linjen också bär täta äventyr med mycket text.

  • Bob de Moor

    Under många år medarbetare på Studio Hergé

    Han arbetade i årtionden vid Hergés sida och hjälpte till att föra stilen vidare som skola, bortom en enda person.

  • Joost Swarte

    Myntade 1977 begreppet klare lijn (den klara linjen), 1977

    Tecknare och grafisk formgivare. Han gav stilen ett namn och samtidigt dess motsats, atomstilen, och därmed gick den fransk-belgiska seriehistorien äntligen att berätta.

Kännetecken

Så känner du igen ligne claire

  • En kontur av samma tjocklek i hela bilden: ingen linje blir tjockare för att ge tyngd.
  • Ingen skuggning. Där andra stilar skapar skugga med streck blir ytan här fylld.
  • Platta, jämna färger utan toningar.
  • Lite skugga, alltså lite kontrast och ett mycket lugnt helhetsintryck.
  • Förenklade personer mot detaljerade miljöer. Skillnaden är avsiktlig.
Vad den passar till

Vilka berättelser ligne claire passar

Ligne claire är det bästa valet när en berättelse har handling: äventyr, resor, sökande, allt med platser och scenbyten. Stilen föddes för berättelser som utvecklas över många bilder, och det märks: figurerna går att känna igen från sida till sida.

Den passar sämre till stilla berättelser som bärs av stämning. Det som akvarell klarar med mjukhet klarar inte ligne claire, eftersom den ritar alla kanter lika skarpt.

När det gäller ålder täcker den ett brett spann, från ungefär fyra år och långt upp på lågstadiet.

Frågor

Bra att veta

Är ligne claire detsamma som en serie?

Det är en bestämd teckningsstil inom serievärlden. Motsatsen heter atomstil och beskriver den friare, mer dynamiska skolan kring tidskriften Spirou. Båda hör till berättande i bilder, men ser mycket olika ut. Boken från Sagalino är ingen serie och har inga pratbubblor: det är en illustrerad berättelse med egen text som lånar den här estetiken.

Varifrån kommer namnet?

Från den nederländske tecknaren Joost Swarte, som 1977 myntade begreppet klare lijn, på franska ”ligne claire”. Själva stilen är nästan femtio år äldre och går tillbaka på Hergé, som började med Tintin 1929.

Är stilen inte för enkel för en barnbok?

Just klarheten hjälper läsningen. Eftersom ingen skuggning eller toning drar blicken till sig känner barnen snabbt igen figurer och platser, också över många sidor. För en berättelse med handling är det en styrka.

Håller stilen i hela boken?

Ja. Alla 14 uppslag illustreras i den stil du väljer, och det gäller även omslaget och porträttet av huvudfiguren.

Källor
  1. 1.Ligne claire, översikt över den fransk-belgiska skolan. (på engelska)Det här stöds av: Hergé som grundare, stilens kännetecken, förhållandet till Brysselskolan.
  2. 2.Joost Swarte, tecknare och grafisk formgivare. (på engelska)Det här stöds av: Swarte myntade begreppet klare lijn 1977.
  3. 3.Atomstil, översikt över motsatsen. (på tyska)Det här stöds av: Uppkallad efter Atomium på världsutställningen 1958, knuten till skolan i Marcinelle kring tidskriften Spirou.
  4. 4.The Comics Journal: The Belgians Who Changed Comics. (på engelska)Det här stöds av: Hergés, Jacobs och de Moors plats i Brysselskolan.